Försörjning med fördröjning – en ESO-rapport om utrikes födda kvinnors etablering på arbetsmarknaden

I Sverige har inrikes födda kvinnor en hög förvärvsfrekvens, men det gäller inte de utrikes födda kvinnorna. Kvinnor migrerar i högre grad än män av familjeskäl – som anhörig till någon bosatt i Sverige eller som medföljande till arbetskraft. Just de här kvinnorna omfattas inte av etableringsprogrammet och de förväntas i stor utsträckning klara sin arbetsmarknadsetablering på egen hand. Att kvinnor, oavsett skäl för bosättning, har svårare att etablera sig i arbetslivet är negativt för den enskilda individen – en egen inkomst är ju till exempel en förutsättning för oberoende. Men det är även något som påverkar barnen och samhället i övrigt, eftersom svensk välfärd bygger på att så många som möjligt arbetar och bidrar till det gemensamma. I den här rapporten till ESO fördjupar Elin Landell kunskapen om hur och varför utrikes födda kvinnors och mäns arbetsmarknadsintegration skiljer sig åt. Hon undersöker om det finns några särskilda hinder för kvinnor som gör att de under de första åren i Sverige förvärvsarbetar i betydligt lägre grad än män och om det finns faktorer som samvarierar med ett snabbare inträde på arbetsmarknaden. Hon diskuterar också åtgärder som kan underlätta nyanlända kvinnors arbetsmarknadsetablering.