Upp till bevis – en ESO-rapport om experiment som underlag för politik

För att beslutsfattare ska kunna genomföra effektiva åtgärder krävs att de har tillgång till beslutsunderlag av god kvalitet. Det brukar framhållas att politiska beslut ska fattas baserat på vetenskaplig evidens, det vill säga att tillgänglig vetenskaplig kunskap och expertis används som underlag för de politiska åtgärder som genomförs. Men vad innebär god vetenskaplig evidens och hur ska beslutsfattare kunna urskilja vilka vetenskapliga rön som det är lämpligt att luta sig mot? Länge har det randomiserade experimentet framhållits som det bästa sättet att finna evidens men vilka begränsningar finns med denna metod och finns det bättre alternativ? I den här rapporten till ESO undersöker Pathric Hägglund och Per Johansson experimentets roll som underlag vid utformning av politiken. Genom att diskutera för- och nackdelar med olika typer av kausala experimentformer samt en genomgång av tidigare genomförda svenska experiment visar författarna vad som kännetecknar studier av hög kvalitet. Författarna redovisar också förutsättningar och hinder för en mer evidensbaserad politik. För att öka förutsättningarna för en sådan föreslår författarna bland annat satsningar på analys- och utvärderingsmyndigheter med tydliga uppdrag att genomföra kausala studier samt förstärkning av den metodologiska undervisningen inom högre utbildning.