Uppkopplad utbildning – en ESO-rapport om högskolans digitalisering

Arbetet pågår för fullt för att, med hjälp av digital teknik, utveckla undervisningen i högskolan. En ambition som finns är även att den digitala tekniken ska underlätta för nya grupper att kunna bedriva högskolestudier. Digitala lärplattformar, videoinspelade föreläsningar och digitala salstentor införs. Särskilda högskolepedagogiska enheter med uppgift att stötta universitetslärare i att använda digitala verktyg är ytterligare exempel på den utveckling som sker. Men hur långt har arbetet med att digitalisera högskolan egentligen kommit och hur kan de problem och utmaningar som digitaliseringen medför hanteras? I den här rapporten till ESO undersöker Kjell Nyman hur utvecklingen av digitaliseringen ser ut på svenska universitet och högskolor. Genom en litteraturgenomgång, en analys av registerdata, enkäter och intervjuer visar författaren hur digitala verktyg används, och kan användas, för att öka undervisningens kvalitet och förbättra högskolepedagogiken. Författaren undersöker också vilka hinder som finns i arbetet med att digitalisera högskolan och ger avslutningsvis ett antal policyrekommendationer för att bättre kunna ta tillvara de möjligheter som digitaliseringen skapar.