Chefsrekrytering och kön: en studie av rekrytering och befordring av chefer hos Allmännyttiga Bostadsföretag

En fråga som har fått allt mer uppmärksamhet både i forskningen och i den allmänna debatten är den manliga dominansen på de högsta chefsbefattningarna. De Allmännyttiga Bostadsföretagen utgör inget undantag i detta sammanhang, vilket har uppmärksammats av företagens samarbetsorganisation SABO. För att förbättra situationen i medlemsföretagen har SABO bl.a. startat upp mentorsverksamhet för sina kvinnliga chefer, och tagit initiativ till en kartläggning av chefsrekryterings- och -befordringsprocessen inom SABO företagen. Syftet med rapporten har varit att redogöra för resultatet av denna kartläggning. Kartläggningen bygger på intervjuer med chefer i ledningsgruppen och styrelseordföranden i tre SABO-företag. Enligt forskningen kan man säga att orsaken till att kvinnor inte rekryteras till chefspositioner i högre utsträckning kan relateras till både utbudet av och efterfrågan på kvinnliga chefsaspiranter, d.v.s. orsaker som har att göra med både individers och arbetsgivarnas prioriteringar och handlingar. Dessa två typer av orsaker är dock i mycket hög grad sammanlänkade, vilket innebär att arbetslivets organisationer påverkar inte enbart efterfrågan men också i stor utsträckning utbudet av kvinnliga chefskandidater. Resultatet från intervjuundersökningen antyder att man kan urskilja båda typer av förklaringar till varför just SABO-företagen inte har lyckats rekrytera flera kvinnor till de högre chefspositionerna trots att vissa ansträngningar de facto gjorts för att förbättra situationen. Resultatet antyder att utbudet av kvinnliga chefskandidater begränsas främst av bristen på tekniskt kunniga kvinnor samt många kvinnors ambivalens inför ett chefsarbete. Efterfrågan på teknisk kompetens har dock minskat i takt med att branschen har mött nya villkor, vilket har lett till något fler kvinnliga chefsrekryteringar. Resultatet antyder vidare att kvinnorna ibland verkar vara något mer ambivalenta inför ett chefsarbete än män. Samtidigt verkar det saknas kunskap i företagen om vad detta kan bero på. När det gäller efterfrågan på kvinnliga chefer visar resultatet att den begränsas främst av kön på de personer som väljer samt den praxis som präglar rekryteringsprocessen. Det är oftast män som rekryterar och befordrar chefer samtidigt som det inte är ovanligt att deras val präglas av etnocentriska hänsyn och stereotypa uppfattningar om kön och chefsarbete. Dessutom är det sannolikt att stereotypisering och etnocentrism inte enbart påverkar rekryteringsprocessen utan även personalutvecklingsprocessen, vilket är särskilt betydelsefullt med tanke på att de enskilda cheferna har relativt stor makt över sina medarbetares professionella utveckling. Vidare indikerar resultatet att det är relativt vanligt att företagen tillämpar ett informellt förfaringssätt vid rekryteringar och tillsätter ofta chefsposter med interna kandidater, vilket tenderar att missgynna kvinnor eftersom de informella nätverken och det interna utbudet av lämpliga kandidater domineras av män.